När nätterna blir långa och kölden sätter in, kan det hända att det börjar lukta kanel inomhus. Lukten gör att människorna börjar känna en pirrande känsla mitt i det annalkande mörkret. Det är julen som närmar sig, och med den en ökning av antalet kanelrelaterade rätter, främst bland dem glögg och risgrynsgröt.
Orsaken till människornas plötsliga sug efter kanel, beror på att på hösten, när det blir kallt och mörkt ute, då flyttar kaneltrollen in i människornas hus. Kaneltrollen lever ute under våren och sommaren, men på vintern trivs de bättre inomhus. När de frusna små trollen, oftast inte mer än en tvärhand höga, kommer in i värmen avger de en doft av kanel, och ju varmare de blir desto mer kanel doftar det. Och lukten får människorna att börja fundera på pepparkakor, glögg och gröt, och vips så infinner sig julkänslan!
Kaneltrollen är också väldigt förtjusta i levande ljus, mest för värmens skull. Så när människorna tänder ett ljus i mörkret rusar de ofta fram och värmer sig i lågans sken. Och då sprids också en dofta av kanel i rummet. Det är inte ovanligt att man kan se ett litet troll krama ett blockljus eller värma händerna över ett värmeljus, som om de stod vid en stor öppen brasa. Bäst tycker de om kakelugnar, och hus med kakelugnar är mycket eftertraktade av kaneltrolls-samhället. Har man en kakelugn hemma kan man, om man tittar noga, se en hel rad med troll som klättrar upp och trycker sina små ryggar platt mot ugnens släta plattor. Där står de sedan och bara njuter, medan lukten av kanel får människorna i rummet att förvånat sniffa i luften och säga ”älskling, ska vi ta en mugg glögg och en pepparkaka!”.
Om du stöter på någon som börjar prata om jul redan i oktober är det stor chans att de har kaneltroll som just har flyttat in. Omvänt kan en varm höst leda till att kaneltrollen stannar utomhus så länge att det är långt in i december innan kaneldoften de sprider driver människorna till att panikslaget börja handla julklappar och pynta, alldeles för sent!
Kaneltrollen har en urgammal historia och har funnits i Norden längre än människorna. Innan människorna kom, och framför allt innan de började bygga varma och trevliga hus, bodde kaneltrollen utomhus året runt, på vintern kröp de ihop med de sovande björnarna i deras iden, och försökte liksom de att sova igenom hela den snöiga årstiden. Men så fort människorna fick till bostäder med värme och ljus övergav trollen björnarna och flyttade in hos människorna istället. Ungefär samtidigt uppfann människorna pepparkakorna och gjorde gröt med kanel till en självklarhet på vintern. björnarna tycker dock det är tråkigt att sova utan den söta lukten av kanel, och de vaknar numera ofta innan det är vår på riktigt, och de är riktigt griniga, eftersom kanel är en lugnande krydda!
Många tror att kaneltrollen är släkt med tomtarna, men det är helt fel. Kaneltroll är helt klart släkt med andra troll. Troll, liksom tomtar, kommer i alla storlekar, från stora långsamma bergatroll och långbenta skogstroll till småtroll som bor under stenarna i skogen. Kaneltrollen tillhör de mindre trollsorterna, och de har ofta en liten toppluva med ett flerfärgat band på huvudet. I övrigt är de ganska färglösa och gråa, och kan misstas för en ofärgad vante eller ett garnnystan inomhus. De ogillar att sammanblandas med tomtarna som de anser har fått alldeles för mycket uppmärksamhet från människorna och därför har blivit uppblåsta och stroppiga. Människorna förknippar tomtarna med julen, trots att det är kaneltrollen som ger den stämning som behövs för en riktigt bra jul! De klara röda färgerna som tomtarna lagt sig till med retar också de mer diskreta trollen.
Tomtar och troll är ändå relativt nära släkt, de tillhör, med Carl von Linnés ord, samma ordning, men inte samma släkt. Faktum är att Linné var den första att klassificera kaneltroll, och när han var barn bodde en hel familj av dem hos familjen Linné varje vinter, och den unge Carl hade gott om tid att studera trollen och se hur de skiljde sig från tomtarna och andra småväsen. Carl von Linné baserade sedan sin forskning om taxonomi på vad han lärt sig om kaneltrollen. Tyvärr försvann hans anteckningar om tomtar och troll innan hans livsverk skrevs samman. Det är orsaken till att så lite är känt om kaneltrollen idag.
Den som har kaneltroll hemma kan underlätta för deras trivsel genom att strunta i städningen veckorna före jul. Trollen tycker nämligen om att samla ihop dammtussarna under soffan och sängen och bygga bon av dem. Ju större dammtussar, desto bättre trivs kaneltrollen. Trollen gillar också glitter i alla former, så känner du en doft av kanel hemma så passa på att dekorera hemmet med allt som glittrar, både julgranskulor och vanligt glitter går bra. Och självklart massor av levande ljus där de kan värma sig. Trollen trivs också i stickkorgar och bland prassligt papper, så låt gärna pysselkorgar och lådor stå framme!
När julen är över och det blir ljusare och varmare ute börjar kaneltrollen att längta ut igen, och så fort det blir tillräckligt varmt flyttar de ut. Ibland hänger dock vintern i länge och då kan det hända att det luktar kanel inne ända fram till påsken, och då har människorna ofta svårt att släppa julkänslan. Kanske får till och med värmeljusen stå framme och vinterbelysningen sitta uppe tills det blir dags för påskriset. Eftersom kaneltrollen ogillar björkris, de nyser så lätt av det, så är det en tyst överenskommelse att när riset kommer in, ja då flyttar trollen definitivt ut! Men till nästa år igen, då kommer de igen, det kan jag lova!